http://tunnalisa.blogg.se/

Japp:
http://tunnalisa.blogg.se/

Min nya skapelse.

En smäll i skallen

En kort resumé av vad följande msn konversation kommer att handla om:

Valborgs natt, full som ett ägg. Töntiga drägg som däckat i en soffa fick skylla sig själva när de fick en måltid serverad i dåligt gjorda dread.




Följande konversation pågick alltså i förmiddags. Tre dagar efter omtalade valborg.

Lisa skickat 2008-05-03 11:15:

haha jasså du e arg på mej du
Lisa skickat 2008-05-03 11:19:
kanske du kan förstå varför jag och fredrik blev lite upprörda

Ida säger:
jag vet inte om du minns det. men vi möttes igår. var jag arg?

Lisa skickat 2008-05-03 11:22:

r ju inte vår lägenhet och vi skulle inte göra så om du ahde fest

Ida säger:
nej. men jag skulle aldrig i livet skicka ett sms där jag kallade dig för min "sk vän". du är fan min bästa vän! inte min "sk vän". därför blev jag sur.
jag har dessutom bett om ursäkt. sedan på det förklarat att fredrik var med på det och att vi var försiktiga så att inget hamnade på soffan. sen som jag sa så var ju både jag och fredrik för fulla för att inse att de kunde vända sig i soffan.
Ida säger:
det var bara en sjukt kul ide just då. hade det vart på någon annans fest så hade du tyckt det var roligt. det vet du.
Ida säger:
så sluta göra upp dramas kring saker som egentligen inte behöver vara mer än "dumt tänkt" "jag vet - förlåt". har jag rätt?

Lisa skickat 2008-05-03 11:52:
va? diskuterar vi fortf om detta
Lisa skickat 2008-05-03 11:52:
?
Lisa skickat 2008-05-03 11:53:
Jag trodde vi didkuterat klart om det igår, och blivit sams igen? jag förstår ingenting jaja
Lisa skickat 2008-05-03 11:53:
jag e inte sur iaf
Lisa skickat 2008-05-03 11:53:
det har ju gått tre dagar sen

Ida säger:
men va?? det var ju du som började igen?

Lisa säger:
va?
Lisa säger:
nej

Ida säger:
vem var det jag snackade med då?

Lisa säger:
jag har inte skrivit ngt idag
Lisa säger:
det dr skrev jag igår kväll i
Lisa säger:
typ innan vi åkte till milla
Lisa säger:
det var därför jag blev paff

Ida säger:
men hallå... vänrta nu. jag har hela konversationen kvar. vänta

Lisa säger:
jag ba: what

Ida säger:
hahaha vänta. jag ringer dig?
Ida säger:
ska bara hänta telefonen

Lisa säger:
aaa
Lisa säger:

nej men ärligt, jag ohc frippo har suttit i köket en timme så jag e oskyldig
Lisa säger:
okidoki



Msn är fan konstigt. Meddelanden som Lisa skickade igår, innan hon och jag möttes hos Milla för ett par omgångar mariokart ala wii, levererades i förmiddags. Med så ojämna mellanrum att jag han svara och få ett relativt realistiskt svar tillbaka, för att sedan bli mer än lovligt irriterad på att Lisa blir tjurig för samma sak igen. Vi redde ju ut det där på fem sekunder igår??
Nu har vi ju då dock rett ut, under relativt mkt skratt i vanlig, godare, anda, att detta var ett missförstånd orsakat av den jävla flugan internet.
Lisa är inte schizofren efter att ha blivit tappad i golvet i onsdags. Solen skiner. Ikväll är det fest till Pia-sangrias ära. Jag ska kamma min platinablonda peruk och leta upp en stilig kavaj och sen bär det väl av.
Adjö.

Skottårsdagen och facebook - den riktiga världen.

Idag är det alltså 29 februari. En ganska cool dag tycker jag.

Fast det enda som händer är väl förstås att det är damernas tur att fria, som jag så klart har tagit vara på.
Jag och miss Malibu #2 ställde faktiskt larmet i morse. Ca halv 9 tror jag vi gick upp och tog tidiga gussen i fina vädret in till stan.
Efter att ha fixat vissa nödvändigheter som nya p-pills och klamydiatvagning satte vi oss på ett café för en skagenröra-frukost.
Först friade vi till våran älskare Mulle, alltid lika tacksam stämningshöjare. Efter lite gruff om saboterade sovmornar gick han självklart med på att äkta oss i nöd och lust. Miss Malibu #1 & #2 + Mulle = Sant. Något datum är inte riktigt klart än, Sverige är visst emot månggifte.
De andra kärlekssmsen gick iväg till de som kanske kändes lite mer Uppsala-aktuella.
Jag har ännu inte fått något svar på mitt och känner mig således lite dissad i vanlig ordning, medan Greta numera ska gifta sig på en surfingbräda i Australien, - se där!


Sen fick jag ett mail från the real world, - dvs facebook. De har sammanställt någon "compare people"-shit och ville nu uppmärksamma mig om att mina starka sidor är:
  • hottest
  • most absentee
  • coolest
Medan mina svagare sidor alltså ska vara:
  • most useful
  • best scientist
Då tänker jag spontant: När blev det positivt att vara frånvarande?
Och när blev det negativt att vara forskarämne (S M A R T) eller att ens vänner tycker att man är användbar?

Alkolåsta datorer?

Igår tog babysis körkort. Stort grattis till henne.

Körkort är en bra anledning till fest tänkte vi och drog till Williams.
John var av en händelse där och Lisa kom strax efter och mängden alkohol var inte av största betänkning.
senare drog vi ner till bullit som jag har en förkärlek till. Minns vagt att jag flitade skamlöst med bartendern aka djn, men jag vaknade ändå upp i en tom säng...

Det jag vill komma fram till är som försått att man borde sätta alkolås på datorn när man kommer hem.
Jag har fått ett antal frågetecken under dagen angående vad jag menade med det ena eller det andra och nu får jag gå här med skammen och ångesten...

Så mycket mer hade jag verkligen inte att säga om idag. Baksmällan har gett med sig och det är dags att åka ut och hoppa häst. Sedan vidare til UPK för lite hederlig dressyr.

På söndag är det dags för mig och min fläckige springare att återigen entra tävlingsbanorna. Jag tror jag ska ha lite högre ambitioner denna gången faktistk. Vilket såklart betyder att allt går åt helvete.

skål så länge, och ursäkta.




Uppdaterar så här ett par minuter senare med en väns bragder den senaste veckan.

Efter en våt torsdag på Sticky Fingers i Gbg vaknar han upp på en gräsmatta han inte känner igen. Framför ett köpcenter han inte känner igen.
Rätt snabbt finner han ut att det inte är Gbg vi talar om, om ens Sverige?
Efter ett tags velande och frågande finner han ut att Köpenhamn var målet för hans resa. Trevligt. Synd med jobbet och så...

Alkolåsta datorer?

Igår tog babysis körkort. Stort grattis till henne.

Körkort är en bra anledning till fest tänkte vi och drog till Williams.
John var av en händelse där och Lisa kom strax efter och mängden alkohol var inte av största betänkning.
senare drog vi ner till bullit som jag har en förkärlek till. Minns vagt att jag flitade skamlöst med bartendern aka djn, men jag vaknade ändå upp i en tom säng...

Det jag vill komma fram till är som försått att man borde sätta alkolås på datorn när man kommer hem.
Jag har fått ett antal frågetecken under dagen angående vad jag menade med det ena eller det andra och nu får jag gå här med skammen och ångesten...

Ett annat minne som dyker upp nu är att jag satt och skrev ett långt foruminlägg, varav jag glömmer bort att det är till forumet, och får för mig att det är min blogg jag skriver i. Det hade blivit ett intressant inlägg kan jag tro, men jag är ju skärpan personifierad så jag kom självklart på mig själv och suddade bort.

Så mycket mer hade jag verkligen inte att säga om idag. Baksmällan har gett med sig och det är dags att åka ut och hoppa häst. Sedan vidare til UPK för lite hederlig dressyr.

På söndag är det dags för mig och min fläckige springare att återigen entra tävlingsbanorna. Jag tror jag ska ha lite högre ambitioner denna gången faktistk. Vilket såklart betyder att allt går åt helvete.

skål så länge, och ursäkta.

#1!!

Det vet ju alla att det bara är att vinna som räknas?

Så, igår var det Camillas och Mattias inflyttningsfest, en nykter tillställning utav en anledning:
Jag var uppskriven på en hopptävling för das klubbish idag, söndag. Det ska sägas att jag har tävlingsvägrat i nu 8 år, låt oss kalla det tävlingsdebut.
Dessvärre innebar detta med nykter fylla även ett expediment för red bull-fylla och i godan ro bäljade jag i mig åtta sådana godingar under gårdagens tillställning.
Jag har inte sovit en blund inatt.

Åh andra sidan var jag nog fortfarande hög på efedriner halva dagen för jag hade inga som helst problem med att dygna.
Jag och min stabile springare Nemo tog oss an den enorma kraftansträngningen det innebär att hoppa en bana på svindlande 70 cm. Och självklart gjorde vi det med sällan skådad galans. Galans är annars ett ganska främmande ord för både Nemo och mig.

En annan som tävlingsdebuterade här i Uppsala var our truly: Malin Sundelin. Det är ju då hennes förtjänst att jag alls kom till start. Hennes och Annas, Anna som var den odågan som skrev upp mig.
Malin gick ut hårt och tog hela kalaset. Sist ut och klippte första platsen direkt. Congräts.

Än jag då? Jag kan stolt berätta att det var två vinnare av den högaktade 70-klassen. Här fanns även stilbedömning ska jag säga er! Jag och Nemo är otroligt vackra när vi svänger fram på banan. Nemos ben må inte trumma på så fort, så även om vi såklart gick 0.0 så var ni nog en bra bit ifrån placeringen när det gällde biten först-i-mål.
Likväl fann jag mig där på prisutdelningen med en bländande vit rosett som tydligt förkunnar att vi två red ihop oss snyggast av alla 35 startande.

Jag skulle kunna säga att jag och Malin är hyffsat nöjda med våran tävlingsdebut och Nemo och jag är redan intressanta inför sommarens OS.
Ska bara trimma magen och benen lite. Det råkar vara så att mina egna ben är någon dm längre än Nemos, så vi funderar på att kanske låta mig hoppa istället, Nemo är ganska fast i sadeln han med.

image2


Dagens låt:
Bruce Springsteen - Mary Don't You Weep
Bruce Springsteen - I'm On Fire
Musik som jag gick och sjöng högt och tydligt i snöiga vinterkalla Uppsala, medan solen gick upp i morse.

Vänner tar och vänner tar?

Vänner tar och vänner ger?

Jag är en motståndare till alla typer av relationer som bara tar min energi. Heldre släpper jag en hel relation än att behöva handskas med konflikter dagarna i ända. Jag och mina vänner ska flyta ihop utan att man tänker på det. Jag menar absolut itne att vi ska ha samma åsikter i allt och exakt samma intressen. Men alla måste ha förståelse för varandra.

Men så har jag då en mr vän som jag väl egentligen vart vän med sedan 2003, med ett uppbehåll på kanske 2-3 år emellan. (På grund av ett bråk).
Jag kan bli så vansinnigt arg på honom ibland. Jag tillåter verkligen mig själv att gapa och skrika på honom som det värsta kryp. Men det är ju just vad han är ibland med - det värsta kryp. Jag kan för mitt liv inte förstå hur jag står ut med en vän att faktiskt bråka med, man bråkar inte med vänner - då är de inte ens vänner? En vän som mesta delen av tiden bara tar energi. Det är snarare som ett fult gammalt kärleksförhållande.

Sen blir vi vänner igen. Nu är vi vänner igen och klockan är 05.20 på morgonen. Jag kan tänka mig att tjaffset började vid 1-tiden inatt. Eller egentligen har jag ju haft honom blockerad på både nummer och internet sedan nyårshelgen för något annat bråk.
Men som sagt, nu är vi vänner igen. Väldigt o-Idigt. Du patetiska människa du skulle bara veta vad jag skriver för skit bakom din rygg! BWHAHAHA!!

En dag ska jag göra en hyllningsblogg till alla som räknas till goda vänner, de är antagligen mycket fler än vad de själva förstår.

Nattens låt: Hardcore Superstar - Still Im Glad. varfördärför

En gång i månaden

så har vanliga flicks mens. Men inte jag. Jag är bättre än dem.
Däremot så pysslar jag med andra måntliga aktiviteter sm även män får vara med på. Och som delar det samma underhållningsvärdet:
Betala räkningar.
Sen har vi den att en gång i halvåret, jan och sep, mångdubblas de uppkäftiga papperslapparna och lämnar vad?
- Ingenting, kvar.
Varför har man bara behovet av att printa ner sin olycka? Mer bitterfittor åt folket.

Blod i min avföring

Som omnämns går jag på en ytterst spännande pencilinkur mot klamydia (varför alltid jag?). Som jag antagligen också nämnt, whiner som jag är, är jag allergisk mot antibiotika.
Alltid en bra kombination, men här är det frågan om att välja mellan två onda ting. Och en dag ska jag har en eller ett par knodds rännande runt i min stora lyxvilla.
Alltså: Eat it.
Vilket får till följd att jag vandrar runt som en zombie på jobbet och stupar i säng så fort jag kommer hem. Jag har således tillbringat de senaste åtta dagarna mer i vågrät än lodrät ställning, med antingen sjukligt rosiga kinder eller huttrande med tjocktröja under mitt duntäcke. Ännu har jag inte spytt, men gränsen är nära. (Är det så här det känns att ha AIDS?)
Love life, life loves you.
Idag och i morgon. Det är hur många dagar till jag måste trycka i mig mögel på tablett och nu börjar i sanning min kropp bryta ihop.
Det står att man kan få diarré av tabletterna, det har jag helt hoppat över, tack Gud. Dock för halvtimmen sen kände jag ett behov av att klämma lite på toan. Satt och höll på kalaset ett tag för att den rätta goa känslan skulle infinna sig (jag får inte ha sex, så jag får hitta andra njutningar).
Som de flesta redan förstått färjades toapappret och vattnet rött av klart fint, friskt(?) blod. Underbart.

Nu längtar jag efter fredag. Fri, fri!

Söndag

Nej just ja, jag glömde...

Sonny lever farligt!

I morgon (senare idag), ska jag på badminton-dejt!
Badminton är skitkul, det är inte det...
Dejt? Livsfarligt! Fast det är ju inte alls uttalat en dejt iofs. Fast jo. Nu simmar hon på jävligt djupt vatten. Kallsvetten pressar sig fram, armhålorna luktar rotmos redan nu.
Dessutom äter jag pencillin som jag är allergisk mot, så jag är sjukt trött. Och varför äter jag pencillin? För att jag har klamydia. Jag får alltså inte gänga. Hade jag vart bara ett litet, litet snäpp lägre på skalan hade jag även beklagat mig för att jag inte får ta ett par glas vin (en bägare?) innan.
På statusen att inte gänga pga klamydia står jag hittils på nästan 1-1. Alltså ett misslyckande och ett lyckande, att hålla sig borta.
Eller kan man ens dejta på varsin sida om ett nät? Nej så sant.
Förändring i detta skitlivet är vad jag vill ha.
Mod är en annan sak jag eftertraktar...


Yeah, it's sad, believe me Missy
When you're born to be a sissy
Without the vim and verve
But I could show my prowess
Be a lion, not a mowess
If I only had the nerve

I'm afraid there's no denyin'
I'm just a dandylion
A fate I don't deserve
I'd be brave as a blizzard


En trollkarl från Oz är vad jag behöver!

Trollkarlen i Oz är en bluff - det vet ju alla!

->Träffade snygg kille på krogen ett par ggr, blev gängad, sen dissad. Vilken otur, tänkte jag, sen rann han farligt snabbt ut ur mitt huvud.<- flashback till senast.

nattens låt: The Wizard Of Oz - If I Only Had The Nerve

Men OH så ärligt sakrivet av dig Ida. Starkt jobbat! Now... die!

Låt din playlist berätta om ditt liv

Alltså.
Jag gjorde ett litet test som enligt kommentar stämde väldigt bra ihop på vem jag är. Lyckoträff? Magi?
Kanske bara det faktum att jag lyssnar på musik som stämmer in på min *"sinnestillvaro"?

1) Öppna upp en playlist med alla dina låtar
2) Ställ in så att den spelar upp i random ordning, shuffle.
3) Tyck next vid varje fråga
4) Låtens titel blir svaret på frågan
5) Fuska inte och kommentera gärna svaret!

kommer det att ordna sig?
Hardcore Superstar - Not Dancing, Wanna Know Why?
hur mår du idag?
Montrose - I Dont Want It
hur ser dina vänner på dig?
Chuck Berry - You Can't Catch Me
kommer du att gifta dig?
Skid Row - Wasted Time
inte juste..
vilken är din bästa väns signaturmelodi?
Hanoi Rocks - Oil And Gasoline
jag ville så att Shop Boyz - Party Like A Rockstar skulle komma här va.
vilken är ditt livs historia?
No Doubt - Love To Love You Baby
Slöseri på bra liv
hur var det i gymnasiet?
Elvis Presley - Crying In The Chapel
Meh... Kul
hur kan du komma framåt i livet?
Richard Hell And The Voidoids - Down At The Rock And Roll Club
Äntligen något positivt i detta skitlivet
vad är det bästa med dina vänner?
Lou Reed - Take a Walk on the Wild Side
Villig att ge dem det, fan vad sugen på öl jag blev.
hur kommer kvällen att bli?
New York Dolls - (There's Gonna Be A) Showdown
Väldigt underligt med tanke på att dagens utgång blev nerlagd. Vem blir min räddare?
hur kommer helgen att bli?
Danko Jones - Samuel Sin
vilken sång beskriver dig bäst?
The Accidents - Poison Chalice
happ...
hur går det med ditt liv?
RATT - Back For More
Alltid
vilken låt kommer att spelas på din begravning?
The Sewergrooves - On Fire
Man kan då vrida alla svaren till sin rätt. Bah.
hur ser omvärlden på dig?
Hardcore Superstar - Sensetive To The Light
Jag är nyvaken
kommer du få ett lyckligt liv?
nej?
Stiff Little Fingers - Barbed Wire Love
Svårtolkad...Fatta piken. Återkommande tema? Skitliv
vad tycker dina vänner om dig på riktigt?
Gund N Roses - Welcome To The Jungle
Fyfan vad tråkig låt att shuffla upp..Det var iofs jävligt länge sedan någon ränsade ur min djungel
finns det någon som är tänd på dig i hemlighet?
Korn & Rammstien - Freak on a Leash (Rammstein Remix)
Oj..
hur kan du göra dig själv lycklig?
Led Zeppelin - Rock And Roll
Ytterligare ett återkommande tema alltså.
vad ska du göra med ditt liv?
Nick Lowe - I Knew The Bride When She Used To Rock & Roll
Okej... Jag skulle ju inte gifta mig? Och jag skulle bli lyckligare och mer framgångsrik om jag rockade och rullade. Jag tror att detta är BLUFF!
kommer du någonsin att få barn?
Imperiet - Höghus, Låghus, Dårhus
Japp, helt klart barn. Tur. Om jag inte hämtar ut det där klamydiareceptet snart så kommer jag bli steril.



* Sinnestillvaro - Egenuppfunnet ord från mellanstadiet. Se: Humör.

4 in the morning

Eller värre upp faktistk.
Eftersom min genialt felprogramerade hjärna valde att vakna klockan 3 i natt och jag börjar jobba om 30 minuter, så valde jag helt enkelt att stanna uppe.
Kommer det straffa sig? Häng på för den otroliga upplösningen!

12.00 Dagens bästa.

positiv

att vara positiv är inte alltid så positivt.

Året som gick

Ikväll är det den 23e december. Min familj har åkt iväg till sommarstugan för att fira jul. Jag håller ställningarna hemma, i morgon far även jag upp för ett dygn med hela släkten.
Det är ändå mina favoritjular. De med hela mammas halva av släkten. Men kort och intensivt är bra. Karlholm är knappast center of the universe va..
Inte Vaksala kyrkby heller för tillfället... Så jag skriver såklart ner en underbart spännande sammanfattning om året som gått. Antagligen alldeles för lång. Well, kill me.

Förra årets nyår infann sig någonstans i U-City, hemma hos Moa och vad jag vill minnas endel löst folk hon delade bostad med. Så här i efterhand minns jag inte helt vad det var att hurra eller bua över.
Jag och Johanna agerade Nikki Sixx med party-klips, jag spydde på toan (eller var det Ida T?), nyår infirades nere vid ån, sittandes på vår alltid lika varme vän Karl Joan.
Alla drog på efterfest hos Lisa. Efter missförstånd om vilken Lisa packet var på väg till gav jag upp, grävde ner mig under alla höstlöven i en buske och somnade med resterna av min wiskey som huvudkudde.
Det var ingen snö på nyår.

Om januari alls innehöll något av vikt så har det helt suddats ut. Hoppar det.

I början av februari någon gång tog jag mitt pick och pack och flög mig kos mot Australien. Mest för att följa grupptrycket, visa att jag är som alla andra. Tänk: Dexter.
Australien och Thailand var en underbar och ständigt ogreppbar vistelse av alkoholdimmor, bakisstranddagar och spenderande av pengar som man för en gångs skull hade. Underbart.
Jag hade gärna gett ett flertal exempel på varför det är helt okej att halva Sveriges befolkning är coolwa backpwackerws och allt grymt som hände där. Men då har vi 60 dagar att återberätta, och för dem som försökt läsa om vad som hände på Roskilde i år, förstår varför jag inte ger mig på den trippen.

Hemma igen i början av april, 8 kg tyngre och äntligen blond igen. Vilken upplevelse. Mors ögon blänkte var gång hon smekte över min verkliga hårfärg och lillasyster kunde inte sluta påpeka hur underligt det var att jag inte var smal längre. +/- noll.

Sista april är för alltid Uppsalas festhelg #1. Från det att man går i sjunde klass och vill ha sin första fylla till dess man blir förälder på stan för att hålla koll på sina egna knodds. Den enda veckan om året som jag verkligen föredrar Uppsala framför någon annan plats på jorden.
I år gick det in ett par poäng extra. Dels kom mina älskade Sthlms-vänner över på besök för att tillfälligt bosätta sig i min lilla villa. Och sen kom öven ett gäng av mina lika kära Gbg-vänner upp. Lilla Arrendebostaden förvandlades till ett trångt, brötigt men underbart kollektiv under en veckas tid.
Fest var dag, eliten i min säng, frenetisk vedhuggning i rent överlevnadssyfte, the sims (?), hulken goes red head, Sir Ling förälskar sig blint i lillasyster Jangland, massaker en hit och en dit över staden. Ingen gick säker, ännu idag kommer den tillfälliga explotionen av Uppsala-missär på tal från höger och vänster vid alla tidpunkter. Det ryktas om tårar som fälldes på hemresan för onämnd parter på avlägsen ort.
Jag antar att det är vad som kännetecknar en lyckad sammankomst - män i tårar.
Jag grät inte, jag är ingen man, men jag önskar att livet alltid var lite mer som då.

Sen är nog livet lite oklart under maj månad. Antagligen jobbade jag bara gärnet för att dra in de pengar jag inte hade efter att ha lekt bratpacker i ett par månader.

Lyckades hur som helst samla ihop tillräckligt för att slippa jobba under sommaren, helt ok i Sonnys värld. Mycket tristess, men även mycket fritid att döda till höger och vänster.

Sommaren brukar ha ett par hållpunkter att fästa minnen till. Festivaler, midsommar... Okej, festivaler och midsommar. Men det är i alla fall varmare än under vintern. Och blötare.

Hultsfred - efter två timmar i en å insåg jag att Axels plan om att ta en stor omväg runt hela skiten hade fungerat bättre. Jag skakade som ett asplöv, iklädd främmande pojkes ("magnus hultsfred" i telefonboken) kläder kapitulerade jag och köpte en alldeles för dyr biljett vid entrén. Sedan gick jag och däckade i tältet. Tack hej.
Följande dag söp jag ner mig själv på ren vodka blandat med polkagrisar och hade en av de roligaste nätterna i hultsfreds historia, i övrigt finns inte så mkt intressant att berätta. Jag önskar att jag kunde få sluta åka till den där hålan snart.
Just det, Roky, Roky, Roky. Tackars.

Peace & Love - Min musik-babe #1. Vart jag även har turen att alltid bli bjuden på biljett. Jag är alltid för nykter där, men det är älskvärt vilka band man hinner ta sig igenom när inte fylledimman kommer med bortförklaringar.

Från Peace & Love blev det sträck-körning till Roskilde, som trots leran håller sin plats som bästa festivalen hittils. Tänk att jag skulle få uppleva en sån, även efter jag fyllt 17 och slutat imponeras av allt crazy folk som kommit för att showa.. Mer än det tänker jag över huvud taget inte omnämna den festivalen, det finns en del att hitta om det i denna bloggen redan.

Roskilde låg i mitten och efter en pausnatt i Gbg fick vi lift med jonk-bussarna (cred) till Arvika. Jag och Camilla var groundade för en natt i ett mörkt tält med solbrillorna på. Pisseflaska från tjejstjärt är en konst män aldrig kommer i närheten av. Det blev bara två nätter på Arvika. Var morgon vaknade jag upp med känslan av att strupen var avsliten och en molande längtan efter den varma säng jag aldrig ägt. Tre dagar, två nätter, baby-punks till grannar, bitch i mitt camp, babys i mitt camp, baby-bögar i mitt camp. NOOOG!
Jag ångrar det kanske lite, egentligen inte alls.

Just ja, midsommar med. Inte mycket att säga om det. Det var under den enda veckan jag spenderade i sommarstugan på ekön i år. Jag, mamma, Johanna, Dan och onkel Lars Lithammer (ja, jag skriver efternamnet för att jag nu har erfarat att man kan söka upp min blogg på google, av ren jävulskap dvs.). Lasse har alltid vart min barnsliga hat-kärlek till släkting och det spelar absolut ingen roll att jag nu är 20 år och han inte längre behöver hålla fast mig i baksätet av bilen för att jag vägrar använda bälte. - Hatkärleken finns där ännu. Nu har jag sett Lasse full och han förlorade den sista gnutta av respekt han någosin inte alls haft från mig. 50 åriga män som fnittrar om pojkstreck och springer och snor midsommarblommor ur grannens rabatt blir aldrig respektingivande. Nu är vi på samma nivå igen. =D.

Just det. Vi var på Gotland i sommras med. Detta med sommarstuge-kollektioner är det enda rika med min familj. Vi har ett flertal sommarhus inom släkten som inte går att sälja ut. Huset i Visby är mammas gubbe Dans.
Jag, Tove, Camilla och Sofie bänkade ihop oss i den lilla stugan med eget sovrum, kök, toa, dusch, vardagsrum, allt-utom-musik för en gogotta avslutning på sommaren. Även Danne, Dante, Michel, Zam, Emelie, Dafne mf. inhyste sig i Gothlandet under Sveriges medeltidsvecka. En skiva med inkluderat strandhäng och skarpt UNO-missbruk. Även veckan då jag och Camilla för första gången uttalade oss positivt om vita månader. Det hände ibland till och med att vi längtade hem bara för att få inleda projekt-nykterism.
Visbys sängar tål inte belastning av mer än en kropp år gången, lesbiskt sex är fortfarande trendigt, kissa inte på mammas nyplanterade blommor osv. En fin vecka.

Detta var nog i mitten av Augusti. Och just Augusti blev alltså uttalade vita månaden. Eller två veckor i alla fall.
Jocke hade bänkat upp hela köksbordet fullt av importerad gratisöl och efter tre dagar i hans lya hade jag inte längre några onda tankar om alkohol, tvärtom. Skamstruket knäckte jag första ölen, jag tänkte ringa Milla och förkunna henne som vinnare, men tänkte att jag kunde skjuta upp det till morgondagen. En öl senare får jag ett sms av omtalade fröken Boström. Lydande något i stil med: "Hej, jag dricker upp lite av drickan jag köpte i Danmark nu. Eftersom jag köpte den innan vi blev nykterister så borde inte den räknas va?"
Pakten var totalt bruten.

Jag sitter och funderar om det inte hände något mer i Uppsala-sammanhang under sommaren, men det är väl de exotiska orterna (typ håland hultsfred) som man minns. jag hade ett par bra kvällar på BJ, vilket väl kan ses som ytterligare en nergång i min egen självrespekt, annars var det nog rätt mycket same lame story. Samma vänner, samma fester, samma vardagsspänning.

Rock N Roll båten trampar ju lätt in sig under årets mest minnesvärda händelser. Ett grymt dygn med en massa asgott folk, musik, öl, död. Jag önskar åter igen att livet alltid var så. Alltid som på sista april, alltid som på roskilde, alltid som på rock-båtar.
Detta var även helgen då mina pengar tog totalt slut, i månaden då jag glömde lämna in mina lönepapper, vilket inledde en tuff period i mitt stackars liv.

Man går inte plus utan svartjobb eller burkplockning i den underbara situationen. Än dock slutade jag oktorber månad med 300 kr +.
Inget svartjobb för visso. Men jag gav bort en barnridväst till min kusin och fick 100 för mödan, jag hade en alldeles för stor efterfest hemma hos mig och fick 100 i burkpantning. Jag vann en impulsiv musikquiz och håvade in ytterligare en värdefull hundring på det. Jag minns verkligen hur mkt dessa pengarna var värda för mig. Jag minns även hur värdefulla herrar som John Lindqvist och Martin Siltberg, samt ett par till täta vänner var under denna tuffa månad.

November var lite bättre. Inte förren lönen skulle komma förren till slutet, men jag råkar även ha planerat min födelsedag i november månad. Presenter? 500 kr skuldsanering från mamma samt lite pengar från div släktingar. Alive and Kickin!
Födelsedagen innebar det starkaste rycket av åldersnoja hittils i mitt liv. Tänk vad mycket jag kunde ha lärt mig i mitt liv? Vad ska jag bli innan jag blir stor? Vem är jag? Det var lyckligtvis en - nästan - övergående period. 21 låter ju trotts allt sexigare än 20.

December... Det är var vi är nu. Den 23e som sagt. Vad tusan har hänt i denna månaden? Kleptomanin har i perioder varit okristlig. åldersnojan slog till i form av en 18 årig pojke som dessvärre var grym på sex och under en veckas tid han förälska sig i mig, försöka tvinga in mig i ett förhållande (jag var så paff så jag tom bad honom ge mig tid att tänka på saken (omg vuxenpoäng here i come)), gå igenom diverse skilsmässokriser (fortfarande av den enkla anledningen att jag inte ville bli tillsammans med någon jag träffat en gång), bli sams, se honom genomgå schizofreni, och tillslut lämna mig. Under en vecka. I vanliga fall tiden vilken det tar för att alls inse om en människa är trevlig eller inte.
Aussie-boys are too intense. Och kanske därför blev historien värd att nämna. Jävligt intensiv vecka. Lämnade inga spår i mitt sten-hårda psyke (såklart). Men han talade mig nästan in i att kanske möjligtvis tänka över ett förhållande.
Och njo, han har nog en poäng. Det är lite småmysigt att bli omhändertagen ibland. En dag kanske... Men inte av en engelsk-talande skitlång hybris-australienare på väg att flytta till Brasilien.
Jag tänker inte leta heller.


Så, någon timme dödad vid datorn, en vecka kvar till nyår. Planer? Nix.
Eller det heter ju just nu Henriksberg - Göteborg, eller kompismiddag hos Ida T - Uppsala, sen spridning för vinden på stan. I det fallet så föredrar jag nog att hålla mig på samma ställe, iaf med samma folk, natten igenom. Så det får väl luta åt hjärtebarnet Göteborg tills vidare. Det blir alltid en rolig kväll, att lita på. Buss halva dagen är inte lika coolt. Om ens möjligt.

Ave.
Dagens låt: Hole - Dying

Im a Courtney trash today babe!