Helgens bravader
Sofie ville gå ut.
Jag har inga pengar
Sofie hade fått dubbla löner.
Sofie bjöd mig.
Jag dog.
Först på agendan var Lisas korridorsfest, så jag oh Sofie tog oss dit. Där gällde en drink i vart rum-standarden och det var fan inga snälla drinkar. Det var egentligen sällan tal om några drinkar alls. Söta groggar är en bättre benämning.
Nu har jag iaf träffat de flesta i Lisas korridor. Två brewdar som jag gillade extra bra, men jag har glömt deras namn. Resten hejjade jag bara lite kort på, men de är säkert goa med.
Jag var egentligen inte alls så sugen på att gå till Norrlands, kunde gott ha stannat hos Lisa hela kvällen, men Norrlands blev det och väl där hade vi det gött. Randy spelade, och även om det inte är nån personlig favorit så var det gött att få ruska av sig lite på en spelning. Publiken i övrigt var jävligt lam, precis som en uppsalapublik ska vara. YES.
Tillslut skulle jag och Sofie till Seven. Jag är lite orolig för det där, för en av tjejerna i Lisas korridor hängde med oss, tror jag, men jag tror även att jag glömde henne i kön. Jävligt dålig stil.
Hur som helst var jag redan jävligt tankad när jag kom dit och Sofie skulle som sagt bjuda mig på min kväll. Minns inte så mkt av Seven men tydligen hade jag ljugit för Sofies ragg att jag var från Australien och vägrat prata svenska med någon samt blivit bjuden på drinkar av någon annan än Sofie. Snällt, men icke behövligt.
Sofies raggs kompis var tydligen fast besluten om att få med mig på efterfest men av någon anledning ville Ida-själen hem, inte till Williams som utlovat och inte till Lisas som utlovat och absolut inte på nåns raggs kompis efterfest.
På vägen ut från Seven ramlade jag tydligen på en krashad drink och satte min hand rätt i glaset. YES igen.
Sen ringde jag mamma och ville ha skjuts hem. Klokan var antagligen runt 3 på natten. Snällt. Hon lovade att betala min taxi men jag var fortfarande sur för jag fattade inte hur jag skulle få in 10 pers i taxin. Jag var själv, det var antagligen mitt stora ego som gestalterade övriga 9 personligheter runt mig.
Äsh, i morse vaknade jag upp i hallen, naken med en fleaetröja som byxor och nu har jag tillbringat hela dagen med att lyssna på min mamma som inte kan sluta skratta vid åsynen av mig.
Fräckt.
FAN VAD JAG ÄR COOL. JAG ÄR SÅ JÄVLA HARDORE SNÄLLA TA PÅ MIG!!!
Dagens låt: Dilana - Can't get enough
Jag kommer säkert bli mobbad för det, men skitsamma jag tycker hon är GRYM.
För dem som behöver veta varför de ska mobba mig så är hon en av sångerskorna som är med i Rockstar Supernova. HAHA!
Dö.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uppdatering.
Mamma kom just in i rummet, något seriösare än tidigare idag.
"Ida, nu ska jag säga nåt som jag inte sa förut."
"Eeehe?"
"Jo, jag städade upp lite efter dig i hallen med och då hittade jag ett par trosor med. De var dyngsura, men de luktade inte kiss."
"Näe, fyllekiss brukar inte lukta så mkt..."
Det är fan nakskott på mig idag. JAG DÖR!!!
Jag har inga pengar
Sofie hade fått dubbla löner.
Sofie bjöd mig.
Jag dog.
Först på agendan var Lisas korridorsfest, så jag oh Sofie tog oss dit. Där gällde en drink i vart rum-standarden och det var fan inga snälla drinkar. Det var egentligen sällan tal om några drinkar alls. Söta groggar är en bättre benämning.
Nu har jag iaf träffat de flesta i Lisas korridor. Två brewdar som jag gillade extra bra, men jag har glömt deras namn. Resten hejjade jag bara lite kort på, men de är säkert goa med.
Jag var egentligen inte alls så sugen på att gå till Norrlands, kunde gott ha stannat hos Lisa hela kvällen, men Norrlands blev det och väl där hade vi det gött. Randy spelade, och även om det inte är nån personlig favorit så var det gött att få ruska av sig lite på en spelning. Publiken i övrigt var jävligt lam, precis som en uppsalapublik ska vara. YES.
Tillslut skulle jag och Sofie till Seven. Jag är lite orolig för det där, för en av tjejerna i Lisas korridor hängde med oss, tror jag, men jag tror även att jag glömde henne i kön. Jävligt dålig stil.
Hur som helst var jag redan jävligt tankad när jag kom dit och Sofie skulle som sagt bjuda mig på min kväll. Minns inte så mkt av Seven men tydligen hade jag ljugit för Sofies ragg att jag var från Australien och vägrat prata svenska med någon samt blivit bjuden på drinkar av någon annan än Sofie. Snällt, men icke behövligt.
Sofies raggs kompis var tydligen fast besluten om att få med mig på efterfest men av någon anledning ville Ida-själen hem, inte till Williams som utlovat och inte till Lisas som utlovat och absolut inte på nåns raggs kompis efterfest.
På vägen ut från Seven ramlade jag tydligen på en krashad drink och satte min hand rätt i glaset. YES igen.
Sen ringde jag mamma och ville ha skjuts hem. Klokan var antagligen runt 3 på natten. Snällt. Hon lovade att betala min taxi men jag var fortfarande sur för jag fattade inte hur jag skulle få in 10 pers i taxin. Jag var själv, det var antagligen mitt stora ego som gestalterade övriga 9 personligheter runt mig.
Äsh, i morse vaknade jag upp i hallen, naken med en fleaetröja som byxor och nu har jag tillbringat hela dagen med att lyssna på min mamma som inte kan sluta skratta vid åsynen av mig.
Fräckt.
FAN VAD JAG ÄR COOL. JAG ÄR SÅ JÄVLA HARDORE SNÄLLA TA PÅ MIG!!!
Dagens låt: Dilana - Can't get enough
Jag kommer säkert bli mobbad för det, men skitsamma jag tycker hon är GRYM.
För dem som behöver veta varför de ska mobba mig så är hon en av sångerskorna som är med i Rockstar Supernova. HAHA!
Dö.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uppdatering.
Mamma kom just in i rummet, något seriösare än tidigare idag.
"Ida, nu ska jag säga nåt som jag inte sa förut."
"Eeehe?"
"Jo, jag städade upp lite efter dig i hallen med och då hittade jag ett par trosor med. De var dyngsura, men de luktade inte kiss."
"Näe, fyllekiss brukar inte lukta så mkt..."
Det är fan nakskott på mig idag. JAG DÖR!!!
Ipod
Jag ska mörda den.
Jag förstår verkligen inte vad den håller på med.
Eller, Ipoden fungerar som vanligt. Det är fittan som kallas Itunes som har allvarliga störningar. Varför kan jag inte tömma Ipoden på musik och sen själv lägga in och markera de låtarna som jag vill ha. Plocka bort de jag inte vill ha osv som alltid förr. Nejdå, Itunes fortsätter att kopiera in de låtar som passar den utan att jag har nåt att säga till om. Det hade ju funkat ändå eftersom jag kan lägga till spellistor fortfarande, men då blir ju Ipoden full. Eftersom jag inte kan ta bort de gamla.
Jag är så där frustrerat arg så jag hoppar runt på stolen och får spasmer. Jag har ju inte ens uppdaterat Itunes så jag förstår inte vad felet är. Någon kommer att dö.
Huvuden kommer rulla.
Blod kommer spruta...
Jag ska till stallet, stackars häst. Stackars mig, all min lust att rida ut i snön i det fina vädret rann av mig.
Jävla Itunes. Bra talat.
Fö har hultsfred släppt sitt första nu. Inget spektakulärt. Eller Ozzy är kanske det, men han är gammal och jag har sett honom förr. Skit samma, jag behöver således inte åka dit än. Tur.
Jag förstår verkligen inte vad den håller på med.
Eller, Ipoden fungerar som vanligt. Det är fittan som kallas Itunes som har allvarliga störningar. Varför kan jag inte tömma Ipoden på musik och sen själv lägga in och markera de låtarna som jag vill ha. Plocka bort de jag inte vill ha osv som alltid förr. Nejdå, Itunes fortsätter att kopiera in de låtar som passar den utan att jag har nåt att säga till om. Det hade ju funkat ändå eftersom jag kan lägga till spellistor fortfarande, men då blir ju Ipoden full. Eftersom jag inte kan ta bort de gamla.
Jag är så där frustrerat arg så jag hoppar runt på stolen och får spasmer. Jag har ju inte ens uppdaterat Itunes så jag förstår inte vad felet är. Någon kommer att dö.
Huvuden kommer rulla.
Blod kommer spruta...
Jag ska till stallet, stackars häst. Stackars mig, all min lust att rida ut i snön i det fina vädret rann av mig.
Jävla Itunes. Bra talat.
Fö har hultsfred släppt sitt första nu. Inget spektakulärt. Eller Ozzy är kanske det, men han är gammal och jag har sett honom förr. Skit samma, jag behöver således inte åka dit än. Tur.
Uppsalas ute-/musikliv
Det suger ju. Alla vet det. och i ca ett år har jag gått och drömt om att hitta andra musiksjälar i uppsala och starta upp ett riktigt ställe med go musik och jävligt mycket brötigare vakter... Uppsala suger med, hur många ggr ska jag säga det?
Iaf, JAG har ju sjukt goe musiksmak och i dag rann jag äntligen in i nån som verkar ha bra koll på värlen som jag och många fler borde få chans att bjuda på.
Jag ska inte säga för mkt, för i nuläget är jag inte ens säker på att stanna i uppsala när jag kommer hem från min lilla tripp- world wide, men OM jag stannar och snubben är pålitlig så är det fan saker på gång i Sveriges fjärde(!) stördta stad.
Jag vet redan att alla behöver lite opålitlig goe punk-trash-rock'n'roll.
Jag har redan sett er hänga er fast vid gamla goingar (som det aldrig är nåt fel på), mest för att man aldrig får chansen här i Uppsala... Fy fan vad den här staden skulle kunna rockas loss. And I know I can do it!
Men, ja, ja. spelar roll. Uppsala är kämpigt. Jag orkar inte hänga mig kvar och starta upp nåt från grunden. Tiden.... Australien & co får komma först. Är jag hemkär när jag kommer tillbaka så är det Ni som ska vara jääävligt tackasamma.
Ha det, och var nöjda med att jag av alla jävla tards i byn råkade föddas just här!
Iaf, JAG har ju sjukt goe musiksmak och i dag rann jag äntligen in i nån som verkar ha bra koll på värlen som jag och många fler borde få chans att bjuda på.
Jag ska inte säga för mkt, för i nuläget är jag inte ens säker på att stanna i uppsala när jag kommer hem från min lilla tripp- world wide, men OM jag stannar och snubben är pålitlig så är det fan saker på gång i Sveriges fjärde(!) stördta stad.
Jag vet redan att alla behöver lite opålitlig goe punk-trash-rock'n'roll.
Jag har redan sett er hänga er fast vid gamla goingar (som det aldrig är nåt fel på), mest för att man aldrig får chansen här i Uppsala... Fy fan vad den här staden skulle kunna rockas loss. And I know I can do it!
Men, ja, ja. spelar roll. Uppsala är kämpigt. Jag orkar inte hänga mig kvar och starta upp nåt från grunden. Tiden.... Australien & co får komma först. Är jag hemkär när jag kommer tillbaka så är det Ni som ska vara jääävligt tackasamma.
Ha det, och var nöjda med att jag av alla jävla tards i byn råkade föddas just här!
Oövervinnerlig
Igår, var dagen då jag lärde mig att jag inte var oövervinnerlig.
Först tog vi oss hem till Lisa S. Hon bjöd mig, Anna och Milla på god mat och jag var sjukt hungrig och nöjd. Sedan uppmuntrade flickan som skulle jobba (Lisa) oss andra att bli äckligt fulla. Så vi satte igång med det. Lisa själv gick och jobbade och övrig satt kvar och roade oss ett tag med Lisas föräldrar.
Sen bar vi av mot Svenssons, ännu ett ställe där jag aldrig riktigt lyckats haft kul. Camilla började stenhårt med att gå till baren och ragga dricka och jag tror inte jag såg mkt av henne resten av kvällen.
Eller jo. Hon kom tillbaka till bordet någon gång och skrek nåt om vatten och att de höll på att döda henne med sprit.
Kvällen flöt iväg och vi blev fulla på insmugglad öl tillsammans med stulen öl. Svenssons är egentligen inte ett ställe jag brukar sno öl. Det känns för fint. Mitt liv känns så smuttsigt då. På Fellini är det en annan sak. Där är alla skräp.
Men igår så var alla medel tillåtna. Alla försvann rätt snabbt, jag minns att jag hittade Milla vid något tillfälle mitt i vimlet, märkte dock snabbt att hon hade ramlat in i en såndär snefylla alla Camilla då hon är omöjlig att kontakta. Så jag övergav henne och gick på jakt efter Anna... Hittade henne säkert någonstans.
Sen fick jag för mig att VIP-hörnan var precis vart jag skulle finna rika ungar som bjöd på goda drinkar. Ingen framgång. Däremot så hittade jag ett helrör på ett bord som just höll på att plockas bort. Så med mina alltid så skickliga fingrar tog jag med en flaska vodka i allas svaga ögonblick - trodde jag. Jag hann ut i korridoren innan diskplockaren hann upp mig och jag släppte villigt flaskan och traskade vidare.
Två timmar senare kommer en vakt upp till mig och ursäktar sig. Han påstår att jag har tagit sprit ur baren och att två oberoende har pekat ut just mig som den skyldige.
Jag däremot var den mest oskyldiga i hela världen och helt plötsligt den nyktraste med. Alltså, jag blir ständigt imponerad över hur otroligt övertygande jag är när jag väl måste ljuga. Men vakthelvetet var ett pro. Det spelade ingen roll vad jag sa eller hur nykter jag var. Han höjde aldrig rösten en enda gång och släppte aldrig efter på sina krav det minsta. Enda alternativet var utgången. Dock hade jag ganksa trevligt medan jag pratade med honom i sisådär en timma... Sen kom Anna och sa att det var en del folk på Williams och att hon ändå ville gå. Så jag gav upp. Och gick med henne.
Men summan av kardemumman är fortfarande att jag misslyckades. Så sur jag är.
Det positiva jag fick ut ur kvällen var att jag kom hem utan att ha förlorat en enda spänn. Ändå lyckades jag vara duktigt full. Sånt värmer i hjärtat.
Jag misslyckades...
Först tog vi oss hem till Lisa S. Hon bjöd mig, Anna och Milla på god mat och jag var sjukt hungrig och nöjd. Sedan uppmuntrade flickan som skulle jobba (Lisa) oss andra att bli äckligt fulla. Så vi satte igång med det. Lisa själv gick och jobbade och övrig satt kvar och roade oss ett tag med Lisas föräldrar.
Sen bar vi av mot Svenssons, ännu ett ställe där jag aldrig riktigt lyckats haft kul. Camilla började stenhårt med att gå till baren och ragga dricka och jag tror inte jag såg mkt av henne resten av kvällen.
Eller jo. Hon kom tillbaka till bordet någon gång och skrek nåt om vatten och att de höll på att döda henne med sprit.
Kvällen flöt iväg och vi blev fulla på insmugglad öl tillsammans med stulen öl. Svenssons är egentligen inte ett ställe jag brukar sno öl. Det känns för fint. Mitt liv känns så smuttsigt då. På Fellini är det en annan sak. Där är alla skräp.
Men igår så var alla medel tillåtna. Alla försvann rätt snabbt, jag minns att jag hittade Milla vid något tillfälle mitt i vimlet, märkte dock snabbt att hon hade ramlat in i en såndär snefylla alla Camilla då hon är omöjlig att kontakta. Så jag övergav henne och gick på jakt efter Anna... Hittade henne säkert någonstans.
Sen fick jag för mig att VIP-hörnan var precis vart jag skulle finna rika ungar som bjöd på goda drinkar. Ingen framgång. Däremot så hittade jag ett helrör på ett bord som just höll på att plockas bort. Så med mina alltid så skickliga fingrar tog jag med en flaska vodka i allas svaga ögonblick - trodde jag. Jag hann ut i korridoren innan diskplockaren hann upp mig och jag släppte villigt flaskan och traskade vidare.
Två timmar senare kommer en vakt upp till mig och ursäktar sig. Han påstår att jag har tagit sprit ur baren och att två oberoende har pekat ut just mig som den skyldige.
Jag däremot var den mest oskyldiga i hela världen och helt plötsligt den nyktraste med. Alltså, jag blir ständigt imponerad över hur otroligt övertygande jag är när jag väl måste ljuga. Men vakthelvetet var ett pro. Det spelade ingen roll vad jag sa eller hur nykter jag var. Han höjde aldrig rösten en enda gång och släppte aldrig efter på sina krav det minsta. Enda alternativet var utgången. Dock hade jag ganksa trevligt medan jag pratade med honom i sisådär en timma... Sen kom Anna och sa att det var en del folk på Williams och att hon ändå ville gå. Så jag gav upp. Och gick med henne.
Men summan av kardemumman är fortfarande att jag misslyckades. Så sur jag är.
Det positiva jag fick ut ur kvällen var att jag kom hem utan att ha förlorat en enda spänn. Ändå lyckades jag vara duktigt full. Sånt värmer i hjärtat.
Jag misslyckades...
Lisa - 20 år
Jag och rubriker suger verkligen. En dag ska jag kläcka den ultimata rubriken.
Hela dagen idag och igår har jag funderat på oklara saker och formulerat dem så bra i mitt huvud och tänkt att "ah, detta måste jag skriva nåt om i bloggen", fast nu är alla dessa tankar såklart långt borta så jag kör återberättelsen av Lisas 20-årsdag och inflyttningsfest istället.
Först stötte jag ihop med Annelie igen, som jag inte sett sen i våras någon gång, trotts att vi bor i samma stad. Vi kom fram till att det vore en god idé att hon och hennes vän Camilla (hur många Camillor får plats i en och samma värld) skulle följa med på Lisas fest.
Efter att Anna ringde och sa att jag kunde få skjuts, om vi åkte om MAX 30 minuter, kastade jag mig in i duschen då detta ar högsta prioritet efter att inte ha duschat ditils under detta nya året. Mycket mer än att duscha och samla ihop kläder och alkohol hann jag inte innan hon stod utanför. Sminket åkte med i en fryspåse och jag kände mig allmänt het.
Anna släppte av mig utanför Annelies lilla hem som jag en gång hjälpte till att bygga upp och jag ringde på dörren. Annelie kommer nertrippande fräsch som en jävla nyponros. Så går det när man inte träffar folk på för lång tid, de blir äckligt snygga. De dras inte lämngre i mitt bajs. Fine.
Jag öppnade min whiskey och var allmänt missnöjd med detta, men fann mig i att jag var häftig med min flaska och att häftig smakar bättre än Annelies vodka-juicegroggar/drinkar.
Efter ett tag drog vi oss mot Lisa som inte bor mer än ett par hundra meter därifrån. Ack dessa studentbostäder...
Jahaa, hos Lisa var det redan en del folk och de fortsatte droppa in allt fler under den kommande timmen. Vad säga om själva festen. Allt började iaf fint. Det minns jag. Häftig började helt plötsligt smaka gott och dessutom blev vi bjudna på fördrink och vin. Alla var glada och korridoren står fortfarande relativt tom då inte alla hunnit flytta in. Snart öppnades även dörren till Annas korridor under vill jag minnas.
Toaletten var upptagen och till Millas förtjusning insåg jag att Lisas fönster var den ultimata toan. Först efter att ha klamrat mig fast vid fönsterbrädan som lyckligtvis höll och tömt min glada blåsa insåg jag att fönstret neranför, dit pisset runnit, var Annas. Typiskt.
Av någon anledning beslutade jag mig inte för att hålla tyst om detta utan förkunnade stolt för miss Wärvik att jag kissat ner hennes fönster. Efter det ar jag tvungen att gömma mig för Anna resten av kvällen för att slippa städa upp efter mig.
Vid någon tid började hälften av folken gå hem och jag tror det var ungefär där min kropp gav upp och talade om för mig att mängderna jag skulle spy upp som belöning för whiskeyn var utan slut.
Gick och spydde, men fann till min sorg att det inte var nog ännu så jag spydde lite till. Inget hjälpte och jag kunde ju aldrig sluta spy så jag valde helt enkelt alternativet att däcka.
Fast däcka gjorde jag ju aldrig. Jag låg i en go dvala och lyssnade på händelserna utanför, alla var glada. Jag brukar vara nöjd med att ligga och lyssna på folk sådär. Men jag minns att denna kvällen var jag avundsjuk. Dock låg jag kvar, min själ hade antagligen lämnat min kropp, den ville inte röra sig.
Folk kom in på rummet och pratade i par. Alla hade räknar ut mig för länge sedan och jag minns att jag låg och var så nöjd för allt jag skulle avslöja för alla dagen efter. Dessvärre minns jag inte ens vilka osm var inne i rummet längre.. Mer än Anna och John och att Anna sa massa roliga saker, porriga saker tror jag med. Men det är oklart. Jag har inte prtatat med henne ännu, väntar på att det ska regna så att fönstret tättar sig själv.
Tillslut skulle alla gå och Milla skulle fota mitt misserabla tillstånd och jag sov fortfarande inte. Gick in och spydde en sista gång och PANG, plötsligt mådde jag bra. Värt, alla går och jag vill ha mer Whiskey. Parisa, Martin, Lisa och Filip stannar för att däcka och jag håller dem vakna med dierse sexuella trakaserrier och endel undervisning även i någon timme innan jag ger upp och slutgiltigt dör.
Dagens låt: Mötley Crüe - On With The Show
Jag såg först nån heay metal historia på mtv igår där - självklart - Mötley medverkade, så blev jag så sugen på The Dirt så jag började läsa den igen. Och eftersom den låten omnämns rätt tidigt så blev jag sugen på den. Mötley is back!
Just ja! Jag fick höra att Ida och Robert läser min blogg. Ha ha, ball. De sa att jag var bra på att skriva med. Förresten så har jag nu inkluderat MER LUFT i mitt inlägg. Men det blev rätt packat ändå, och fult, så tyst nu. tack <3
Hela dagen idag och igår har jag funderat på oklara saker och formulerat dem så bra i mitt huvud och tänkt att "ah, detta måste jag skriva nåt om i bloggen", fast nu är alla dessa tankar såklart långt borta så jag kör återberättelsen av Lisas 20-årsdag och inflyttningsfest istället.
Först stötte jag ihop med Annelie igen, som jag inte sett sen i våras någon gång, trotts att vi bor i samma stad. Vi kom fram till att det vore en god idé att hon och hennes vän Camilla (hur många Camillor får plats i en och samma värld) skulle följa med på Lisas fest.
Efter att Anna ringde och sa att jag kunde få skjuts, om vi åkte om MAX 30 minuter, kastade jag mig in i duschen då detta ar högsta prioritet efter att inte ha duschat ditils under detta nya året. Mycket mer än att duscha och samla ihop kläder och alkohol hann jag inte innan hon stod utanför. Sminket åkte med i en fryspåse och jag kände mig allmänt het.
Anna släppte av mig utanför Annelies lilla hem som jag en gång hjälpte till att bygga upp och jag ringde på dörren. Annelie kommer nertrippande fräsch som en jävla nyponros. Så går det när man inte träffar folk på för lång tid, de blir äckligt snygga. De dras inte lämngre i mitt bajs. Fine.
Jag öppnade min whiskey och var allmänt missnöjd med detta, men fann mig i att jag var häftig med min flaska och att häftig smakar bättre än Annelies vodka-juicegroggar/drinkar.
Efter ett tag drog vi oss mot Lisa som inte bor mer än ett par hundra meter därifrån. Ack dessa studentbostäder...
Jahaa, hos Lisa var det redan en del folk och de fortsatte droppa in allt fler under den kommande timmen. Vad säga om själva festen. Allt började iaf fint. Det minns jag. Häftig började helt plötsligt smaka gott och dessutom blev vi bjudna på fördrink och vin. Alla var glada och korridoren står fortfarande relativt tom då inte alla hunnit flytta in. Snart öppnades även dörren till Annas korridor under vill jag minnas.
Toaletten var upptagen och till Millas förtjusning insåg jag att Lisas fönster var den ultimata toan. Först efter att ha klamrat mig fast vid fönsterbrädan som lyckligtvis höll och tömt min glada blåsa insåg jag att fönstret neranför, dit pisset runnit, var Annas. Typiskt.
Av någon anledning beslutade jag mig inte för att hålla tyst om detta utan förkunnade stolt för miss Wärvik att jag kissat ner hennes fönster. Efter det ar jag tvungen att gömma mig för Anna resten av kvällen för att slippa städa upp efter mig.
Vid någon tid började hälften av folken gå hem och jag tror det var ungefär där min kropp gav upp och talade om för mig att mängderna jag skulle spy upp som belöning för whiskeyn var utan slut.
Gick och spydde, men fann till min sorg att det inte var nog ännu så jag spydde lite till. Inget hjälpte och jag kunde ju aldrig sluta spy så jag valde helt enkelt alternativet att däcka.
Fast däcka gjorde jag ju aldrig. Jag låg i en go dvala och lyssnade på händelserna utanför, alla var glada. Jag brukar vara nöjd med att ligga och lyssna på folk sådär. Men jag minns att denna kvällen var jag avundsjuk. Dock låg jag kvar, min själ hade antagligen lämnat min kropp, den ville inte röra sig.
Folk kom in på rummet och pratade i par. Alla hade räknar ut mig för länge sedan och jag minns att jag låg och var så nöjd för allt jag skulle avslöja för alla dagen efter. Dessvärre minns jag inte ens vilka osm var inne i rummet längre.. Mer än Anna och John och att Anna sa massa roliga saker, porriga saker tror jag med. Men det är oklart. Jag har inte prtatat med henne ännu, väntar på att det ska regna så att fönstret tättar sig själv.
Tillslut skulle alla gå och Milla skulle fota mitt misserabla tillstånd och jag sov fortfarande inte. Gick in och spydde en sista gång och PANG, plötsligt mådde jag bra. Värt, alla går och jag vill ha mer Whiskey. Parisa, Martin, Lisa och Filip stannar för att däcka och jag håller dem vakna med dierse sexuella trakaserrier och endel undervisning även i någon timme innan jag ger upp och slutgiltigt dör.
Dagens låt: Mötley Crüe - On With The Show
Jag såg först nån heay metal historia på mtv igår där - självklart - Mötley medverkade, så blev jag så sugen på The Dirt så jag började läsa den igen. Och eftersom den låten omnämns rätt tidigt så blev jag sugen på den. Mötley is back!
Just ja! Jag fick höra att Ida och Robert läser min blogg. Ha ha, ball. De sa att jag var bra på att skriva med. Förresten så har jag nu inkluderat MER LUFT i mitt inlägg. Men det blev rätt packat ändå, och fult, så tyst nu. tack <3
Gott nytt år!
Påhittig titel, tack.
Nyårsfesten i sig var najs, mer än det tror jag mig inte veta, lite luddigt och än har jag inte träffat någon som kan påminna mig.
Satt och läste nån annans blogg om året som har gått och blev lite inspirerad. Sen kom jag på att det knappt hände något spännande förra året, ändå kändes det rätt gött...
Iofs så var ju hela våren med. Då gick jag kvar i skolan. Herregud var länge sedan det känns. Så: Jag tog en oskuld och gick ut skolan. Jippey..
Sommaren var täckt av ett par festivaler men jag missade roskilde. Till Arvika åkte jag med folk från min skola, vilket visade sig vara ett klokt beslut, kul att vara på festival med andra än "de vanliga", även om vi med har sinnessjukt kul för det mesta.
Har inte vart över Sveriges gräns på ett år. Det var ett par inplanerade båttrippar till Åland och Estland, men de sket sig allihopa.
I höstas började jag plugga, Histora A bytte jag till istället för Ungerska A. Klokt tänkte jag, men drabbades av kunsapsmani i vanlig ordning och slutade leva. Hoppade av Historian med fick ett par nya vänner i bagaget, vilka jag alla har tappat kontakten med även. Men det var lite upplyftande så länge det varade.
Efter plugget så stannade liksom tiden, först hade jag inte orken att skaffa ett jobb, sen blev plötsligt tiden ett faktum. Rätt mkt tristess och inte myclet gjort i ett par månader. Pengarna har hållts hårt och snålt och innebar mycket horande på krogen. Listigt.
Träffade snygg kille på krogen ett par ggr, blev gängad, sen dissad. Vilken otur, tänkte jag, sen rann han farligt snabbt ut ur mitt huvud. Jag var nog mest uttråkad och behövde en kram. Osis.
Yes det var nog det. Inte mycket stora händelser alltså, men som sagt, jag är fortfarande nöjd. Det har vart mycket bröt och stök och fest i olika bemärkelser som slutat i olika olaga kaos. Små guldkorn som fyllt upp tillvaron något otroligt.
Men nästa år kommer som vanligt bli myyyycket bättre. Men faktiskt. Förutsättningarna finns och 06 var som ett startskott efter det något tveksamma 05.
Det börjar ju nästan med det samma. 7 feb går flyget först till Amsterdam, för byte mot Kuala Lumpur, där jag tillslut byter till Brisbane: Australien. Är framme 8 feb. Samma dag som Camilla och Wille kommer från Sydney. Ett par veckor i Australien, sen vidare till Bangkok för Milla och Wille och tillbaka till Kuala Lumpur för mig, sen återförenas vi någonstans på mitten i Thailand. Goe resa. Kommer hem i början av april. Det måste räknas som en goestart på året. Biljetten till Roskilde kom i julklapp så där har vi världens festival spikad. Det talas även om måsten för Arvika för Millas del och måsten om Arreurre för Lisas del. Iaf Arreburre är ju ett guldkornens guldkorn.
Sen pratar Lisa om att söka dietist i Gbg till hösten, och det vet hon, att den dagen hon flyttar dit är jag där som ett skott. I höstas drabbades jag dock av någon underlig form av hemkärlek, men den har gudskelov släppt nu. Dock är Lisas snacka aldrig att lita på, jag tror tom att det var under nyårskällen vi omtalade detta, så det är inget man ska lita på. Dessutom kommer hon inte komma in.
Ja, ja, som sagt mycket gott att se fram emot och ta tag i. Fixa ett jobb lär jag ju med göra. På två röda antagligen.
Gott nytt år!
Nyårsfesten i sig var najs, mer än det tror jag mig inte veta, lite luddigt och än har jag inte träffat någon som kan påminna mig.
Satt och läste nån annans blogg om året som har gått och blev lite inspirerad. Sen kom jag på att det knappt hände något spännande förra året, ändå kändes det rätt gött...
Iofs så var ju hela våren med. Då gick jag kvar i skolan. Herregud var länge sedan det känns. Så: Jag tog en oskuld och gick ut skolan. Jippey..
Sommaren var täckt av ett par festivaler men jag missade roskilde. Till Arvika åkte jag med folk från min skola, vilket visade sig vara ett klokt beslut, kul att vara på festival med andra än "de vanliga", även om vi med har sinnessjukt kul för det mesta.
Har inte vart över Sveriges gräns på ett år. Det var ett par inplanerade båttrippar till Åland och Estland, men de sket sig allihopa.
I höstas började jag plugga, Histora A bytte jag till istället för Ungerska A. Klokt tänkte jag, men drabbades av kunsapsmani i vanlig ordning och slutade leva. Hoppade av Historian med fick ett par nya vänner i bagaget, vilka jag alla har tappat kontakten med även. Men det var lite upplyftande så länge det varade.
Efter plugget så stannade liksom tiden, först hade jag inte orken att skaffa ett jobb, sen blev plötsligt tiden ett faktum. Rätt mkt tristess och inte myclet gjort i ett par månader. Pengarna har hållts hårt och snålt och innebar mycket horande på krogen. Listigt.
Träffade snygg kille på krogen ett par ggr, blev gängad, sen dissad. Vilken otur, tänkte jag, sen rann han farligt snabbt ut ur mitt huvud. Jag var nog mest uttråkad och behövde en kram. Osis.
Yes det var nog det. Inte mycket stora händelser alltså, men som sagt, jag är fortfarande nöjd. Det har vart mycket bröt och stök och fest i olika bemärkelser som slutat i olika olaga kaos. Små guldkorn som fyllt upp tillvaron något otroligt.
Men nästa år kommer som vanligt bli myyyycket bättre. Men faktiskt. Förutsättningarna finns och 06 var som ett startskott efter det något tveksamma 05.
Det börjar ju nästan med det samma. 7 feb går flyget först till Amsterdam, för byte mot Kuala Lumpur, där jag tillslut byter till Brisbane: Australien. Är framme 8 feb. Samma dag som Camilla och Wille kommer från Sydney. Ett par veckor i Australien, sen vidare till Bangkok för Milla och Wille och tillbaka till Kuala Lumpur för mig, sen återförenas vi någonstans på mitten i Thailand. Goe resa. Kommer hem i början av april. Det måste räknas som en goestart på året. Biljetten till Roskilde kom i julklapp så där har vi världens festival spikad. Det talas även om måsten för Arvika för Millas del och måsten om Arreurre för Lisas del. Iaf Arreburre är ju ett guldkornens guldkorn.
Sen pratar Lisa om att söka dietist i Gbg till hösten, och det vet hon, att den dagen hon flyttar dit är jag där som ett skott. I höstas drabbades jag dock av någon underlig form av hemkärlek, men den har gudskelov släppt nu. Dock är Lisas snacka aldrig att lita på, jag tror tom att det var under nyårskällen vi omtalade detta, så det är inget man ska lita på. Dessutom kommer hon inte komma in.
Ja, ja, som sagt mycket gott att se fram emot och ta tag i. Fixa ett jobb lär jag ju med göra. På två röda antagligen.
Gott nytt år!