Saddam Hussein och min sjuka hjärna

Saddam är död sägs det.
Jag gillar inte att se folk dö, så det tog några timmar innan jag klickade på aftonbladets "Här dör Saddam"-länk.
Filmen visade sig sedan inte visa själva dödsögonblicket. Kollade klart och fick syn på länken "Hur väljer jag rätt färg på läppstiftet". Klickade mig glatt vidare till dessa, lika intressanta nyheter, som att just sett en människas sista minut.
Bara en liten reflektion.


Imorn är det nyår. Goe fest. Jag ska gå och köpa alkohol strax, men jag är bakis och inte alls sugen.
Mormor har bjudit oss på lunch. Hon hettsar så jävligt. Bara för att man är snäll och kommer med en gång så drar hon det genast längre och blir sur när jag avböjer nästa. Men om jag inte åker dit får jag fixa mat själv idag. Åker jag dit blir det stressigt med att fixa nyårsblåsan.
Ack dessa dilemman...
Adjö

Juldagen

Juldagen är en av dessa allmänt goda fylleslagsdagar. Det är idag man ska ut, om man ska ut. Jag däremot, fann mig först i ett stall, sedan i ett nytt stall och när jag tillslut kom hem så var jag så trött att jag somnade som en stock. "Mamma, kan du fylla barkaret med vatten när det är varmt och väcka mig när det är fullt?" Planen var att använda min nya flytkudde, så kunde jag bara förflytta mig till badet och sova vidare.
Dock när mamma försökte väcka mig för att bada skänkte jag bort karet till henne och sov lugnt vidare i min soffa.
Vid halv tio någongång ringde Milla, då sov jag fortfarande och bad om att få fortsätta med det.
Just nu är jag nöjd med mitt beslut, att sova. Jag är ju trotts allt pank och det var snuskigt dyrt överallt. Det kommer smälla destomer på nyår och två dagar efter det bär det av till fjälls. Det lär smälla rätt bra där med i ett par dagar.
Det blir omöjligt med en dagens låt. Jag tror inte jag hört en enda låt idag. Inte frivilligt.
Adjö.

Julafton

Eftersom min dygnsrytm kan liknas med... ingenting alls, men den är velig, så kom jag mig inte för att somna förren vid 8-tiden på julaftonsmorgon. Aningens ångest för att jag hade tänkt gå upp tidigt och hinna duscha innan släkten kom för att käka vid 13, men jag har överlevt på mindre sömn förr.
Dessvärre ringde Camilla vid kvart över 10, men jag vidhåller att jag överlevt på mindre sömn. Camilla föreslog dagens göra: julritt på UPK. Hennes jobbarkompis som skulle med hade annat för sig och Marcato är ju alltid en sweetie att rida på, så jag var på, något vimsig och yr, men än dock på hästryggen.
Det var soligt och perfekt uteridväder och efter att ha pyntat våra finna kreatur med glitter i stadig ponny-stall-tjejs-ryttar-anda begav vi oss till skogs.
Camilla hade av någon anledning sin kamera med sig ut på turen och vi fick snilleblixten att filma medan hennes häst försökte springa iväg i skogen. Milla for iväg, Marcato uppskattade föga att lugnt galoppera efter så den filmen blev smärre stökig, haha. Sen hittade vi en mjuk och go hage att roa oss lite i. Kul att filma Camilla på vildsint fullblod med rodeotalang, mitt djur vägrade bocka trotts upprepade försök, på tok för väluppfostrad. Kanske bättre lycka idag.
Jaja, jag kom hem lagom till släkten anlände, fortfarande oduschad, så det bortprioriterades. Tvättade armhålorna med acnelösning i brist på deodorant och sen fick jag en mugg med glögg i hand.
Goe jul hade jag, men jag kunde inte få i mig en bit av julkäket. Jag tror det sitter i sen övriga år då man käkat tills man spyr (husmanskost is the shit). Bara tanken på julbord fick det att vända sig i magen på mig.
Fortsatte med att spela pratmakarna. Något jag äger allt och alla på. Tjaffs från morfar, mormor och farmor (särskilt farmor) för att jag snackar för snabbt, de hinner inte med. Mamma ombad mig att prata långsammare och tydligare så att alla hängde med och då var det slut på DET roliga. Gött spel iaf. Vafan, jag vill ha cred när jag är bra på saker. Skitliv. Ha ha.
Äh, julklappar. Pappas bror med familj skulle av någon anledning öppna paket hemma, så kvar blir min lilla familj + morföräldrar och farmor och Dan. Första året utan jultomte i år, vi knäckte det självklara vid matbordet när diskutionen kom upp. Inga omyndiga kvar i hemmet = ingen jultomte (inga snälla barn).
Jag fick lite goa grejer, som jag som vanligt inte minns...
Roskildebiljett av mor
500 av farmor
200 av mormor och morfar
resebok om australien av mor
resehäfte om thailand av mor
hårklippning av mor
kudde att sova på i badkaret av farmor
kudde att sova på i badkaret av johanna (kan vara bra att ha två då jag verkligen ALLTID slocknar i badet)
en historietidning av morfar
det var nog något mer, men allt är allt som oftast suddigt och jag somnade strax efter, det var en omöjlighet att hålla ögonen uppe när jag låg så mjukt i johannas säng.

Sen vaknade jag tiotusen ggr inatt, i Johannas säng. Ingen hade modet att väcka den björnen som sov när det var läggdags. Och i vanlig ordning när jag får somna innan 1 på natten så vaknar jag hela tiden fram tills jag ger upp och går upp mitt i natten. Idag lyckades jag dock ligga och pressa till klockan 5, så jag har chansen att ställa rätt på dygnet idag.
Fast jag ska ut, just det. Vi får se. Jag skulle till seven har jag sagt länge. Sofie ska dit och Lisa A från min gamla klass är på besök från Norge och ska med dit. Men vafan, det finns inget förköp, kostar 150 och fast jag bad snällt fick jag inte stå med på listan. Hmpft, de vet itne att uppskatta sina häftigaste gäster. Sällan ett spektakel som jag entrar de dörrarna. Tacksamhet plz? Äääh. Jag får se om jag går dit. Jag kanske kan tigga lite pengar av min mamma, de pengarna jag fick i julklapp ska gå till liftkort v. 1. Jag längtar redan.

Dagens låt: Deep Purple - Space Truckin', eller egetnligen större delen av Lords Of The Dogtown - Soundtracket.. Lyssna.

I dagarna som gått...

I onsdags var det så dags för min lillasyster att fylla år och jag drog på mig att hon minsann skulle ut och supa med mina, häftiga, kompisar, istället för hennes egna,något beigare vänner.
Sagt och gjort, men först var det den vanliga trippen med släktingar som ville gratulera så förfestandet ägde rum mellan endast mig och Jojo på hennes rum med sen start. Mjölk & kahlua drinkar samt gin rann i struparna, mest min, under någon timme, sen kom Lisa förbi på väg från jobbet och vi åkte även och hämtade upp Anna på vägen till Williams och det övriga packet.
Williams var i vanlig ordning trevligt, kom fram till att Jojo ändå känner till en heldel av samma folk som jag och gratulationerna halglade.
Vid ett-tiden när mina surt sparade 200 kr oförklarligt än dock tagit slut och större delen av den tappra skaran började dra sig hemåt så gick jag och Johanna vidare ner till Fellini. Lyckligtvis började den yngre av oss vid denna tiden bli lagom full och givmild så hon passade på att bjuda mig på resten av kvällen.
En riktigt go kväll allt som allt, alltså.

Inatt sov Lisa här och vi skulle ta oss en titt på dagens avsnitt av Sunes Jul. Det var då vi insåg att den idioten som lagt upp hela serien på tha net med titeln "Sunes Jul - Hela serien" var en riktig luring. 22a decembers avsnitt hette "dan före dan". Luring. Jag sitter fortfarandeoch funderar på vilket avsnitt denne bestämde sig för att plocka bort. Men det går väl att ta reda på och rätta till antar jag. Orken ska bara hittas först

För övrigt är denna helgen vit. Pengarna är slut. Som aldrig förr. Men jag hoppas på att kunna tigga till mig lite under julhelgen. Det löser sig.

Ingen dagens låt.

Carros studentfest

Yes, gårdagen var studentfirandets dag mitt i vintern. Det är fint att ha en anledning till att få bära sin mössa ännu en gång i sitt liv och denna gången utan att tusen människor drar i en och utan massa tider att passa och evengemang att uppsöka.
Var vid Carro vid kvart i 20 kanske och blev bjuden på fördrink och minipizzor av alla dess smaker. Träffade många folk som man inte ser så ofta nu om dagarna: gamla klasskompisar, fd stallvänner (Tims blondiner), vänners vänner osv.
Jag var rätt trött när jag kom dit, sov dåligt natten innan och hann inte sova på dagen, men vin och snus gjorde sitt även på fattiga trötta själar. Glöggen som jag tagit med mest för att maximera sommar/vinter-grejen orkades aldrig öppnas upp, men jag klarade mig fint endå, tanken på att jag hade en vodkaflaska i huset tio meter därifrån slog mig ibland, men jag orkade aldrig ta mig dit. Senare visade det sig att Camilla (och Lisa S såklart) hade tillbringat sin kväll där, tänk vad bra att vi hade koll på det innan, haha.
Vid tolvsnåret skulle hälften av celebriteterna dra sig hemåt och andra hälften, utåt.
Det tappra gänget bestod av jag själv, Carro, Klara, Marija, hennes pojkvän Mark och till en början Victor som myglade sig iväg innan Williams ens var nåt.
Williams alltså, andra dagen på rad, men det är ju ett gott ställe. Ett av de bättre. Trotts att antalet bord är begränsade och utrymmet i gämförelse med en skokartong så lyckades jag missa en hel drös av bekanta som jag inte sett på ett bra tag.
Skymtade dem dock snart, papas huvförklädda skepnad sprang förbi. Gött att träffa Max och Max alltså och otippat att de kände Elvira och Maja (som också var kul att träffa såklart) och yada, yada, god kväll som sagt.
Appropå Elvira så är det snart ett år sedan en viss tomteincident inträffade (nyår 05), hon har ännu inte fått tillbaka tomtarna, nej, nej. Det visae sig dock att vi ska till samma nyårsfest i år med så planen för tillfället är att hon har vårdnaden under 07. Om jag kommer ihåg att ta med dem dvs.
På vägen hem skulle jag äntligen ta hem min cykel som stått hos Lisa i ett par månader. Efter en lite för lång promenad åt motsatt håll mot mitt eget hem hade jag så nåt cykeln och skulle börja trampa den allt för långa vägen hem då jag kom på att cykelnyckeln delade knippa med Gustavs hemnyckel så jag tänkte att jag lika gärna kunde sova hos honom.
Otur för somliga låg någon tjej från USA och sussade i Gustavs soffa och hon blev nog aningens förvånad över att jag klampade in i Gustavs låsta rum mitt i natten. Äsh, jag var för trött för att orka snacka engelska och var otrevlig med min svenska istället. Efter ett tag gick hon hem och jag fick somna. Lite dåligt samvete fick jag dock senare, men som sagt, senare.

Så, nudå. I morse hade jag min sista ridlektion. Sjukt efter 10 års trogen stalltjänst att nu är det slut. Iaf för ett tag, jag får se hur det blir i höst, om ajg är kvar. Jag är splittrad. Detta fanskapet har tillslut börjat inse att Uppsala har sina fördelar. Men det är med en viss schizofreni dock. Jag försöker undvika att träffa nya folk samtidigt som det är de nya jag gillar. Det går ju bort.
Imorn är det så julshow, najs, jag missade den förra året. Någon kommer dessvärre dö. Det är lite otursamt.

Dagens: Först skulle jag säga Mötley Crües - Jailhouse Rock bara för att den shufflade igång just nu på hela winamplistan. Sen började jag tänka på Mötley i allmänhet och att de var med i dagens (gårdagens som ajg inte hann se) avsnitt av Sunes jul. Wild Side. Jag minns att jag för ett par år sen utnämnde den låten till världens bästa. Och jag minns att jag sa det senast i förrgår. Så den har ju vart med ett par gånger under den närmaste tiden, och åren på sätt och vis.
Så vi tar:
Mötley Crüe - Wild Side
eller nej... - Jailhouse Rock. Båda! Samma!
Adjö


tisdagskväll = RHCP. torsdagskväll = Sthlmskväll

Ett par rader att roa sig åt:

Red Hot Chili Peppers

I tisdags så var det alltså dags tillslut. Red Hot Chili Peppers. Lisa har tjatat sen dagen biljetterna släpptes och jag har medgivit att mjo, de verkar rätt bra live.
In i det sista velade jag om huruvida jag skulle behålla biljetten eller om jag kanske borde tjäna in lite pengar på kalaset. RHCP i sig ligger mig ju inte så nära om hjärtat.
Sista kvällen före satt jag tom och hörde mig för bland bekanta, men nej, ingen var villig att göra en spontantripp till globen.
På tisdagen så lyckades jag såklart missa första tåget och tvingade således Lisa, Sofia och Josefine att så snällt vänta på mig på satationen. Duktiga flickor.
Lisa som ledde truppen av hardcorefan ville vara på plats i god tid så vi gick till Mc Donalds och laddade upp med ett par mål och satte oss utanför och väntade. Vi var alltså inte skrämmande tidigt där, bara ca två timmar innan de öppnade. Kön var på kanske 100 meter så det tedde sig rätt uppenbart att vi skulle kunna hitta bra platser.
Lagom till vi skulle hålla värmen med en liter billigt vin anslöt sig Ida, Camilla, Robert, någon Fredrik "2", en tjej som jag inte har en susning om namnet på och en tjej som jag önskar att jag någon gång lärde mig namnet på. Någon som hette Ivan var med där tror jag. Med fler. Ovesäntligt.
Värmen höll uppe i en tajt ring och något geni hade tagit med sig en sovsäck att mysa i, så långt den räckte.
De börjar släppa in folk och samtidigt slås en av flickorna av den plötsliga instinkten att hon nog fick mens nu. Det kändes iaf kladdigt i byxorna. Hur man löser dilemat i en stressig kö vet bara vi, men jag dog av skratt.
Kände mig överhuvudtaget jävligt glad hela eftermiddagen. På ett lugnt och socialt sätt, samma känsla som jag nästan bara får på festivaler och särskilt inte under vinterhalvåret. Äntligen började jag bli riktigt nöjd över att jag trotts allt följde med.

Som vi misstänkte, lyckades vi komma innanför staketet och de var, till skillnad från vad vi hört, noga med att inte släppa in för många, så det var luftigt och gott trotts närheten till scenen.
Förbandet var beiget. Kan säkert tro att några övermusikaliska, psykadeliska porrgubbar skulle gilla dem. Jag är helt klart för lite konstnärlig för psykadelisk porr. De gjorde dock en version av Sweet Honey Pie som är en bra låt annars, vart jag nu vill komma med det.

Red Hot Chili Peppers (nej jag hatar förkortningen Red Hot) var sjukt najs, jag kan tom säga att jag numera gillar deras musik. inte för att jag någonsin har ogillat dem så, men de har inte intresserat mig alls förr. Jag hade den perfekta gungen i benen och kunde hoppa upp och ner två meter minst. Så jag gjorde exakt det. Ännu en gång tack för all luft som fanns innanför staketet som gjorde mina skutt möjliga utan att preja ner barnen. Just ja, det var sweet. Av någon anledning samlades alla korta människor på höger sida. Och så vi otroligt ståtliga med då. Fri sikt hela vägen, hela tiden.
Gick dock runt sjön en gång för att kolla efter Ida som tappat bort sig. Hittade ingen Ida, men fann att det i princip bara var vår lilla halva som verkade riktigt roade av spelningen. Och mkt riktigt, folk jag pratat med efteråt som också var där var inte allt för upprymda över spelningen.

Ja, ja, nog om det och nej, jag är inte klar än, detta var bara första dagen. Jag tar gårdagens utgång något nerkortat i samma inlägg. Fiffigt, men tröttsamt, sluta läs nu, eller få en kaka.




Torsdagskväll = Sthlmskväll

Mmm, det har ju blivit så ett tag nu. Jag och Lisa funderade på det. Klubben på Sthlms är ju verkligen inget att hurra för. Det är najs om man går dit med bara ett liten gäng vänner och sätter sig och tjötar lite. Men fest blir det sällan tal om.
Jag och Lisa tog oss först från min enkla boning till hennes simpla boning. Där fann vi att ingen där heller tänkte dra ut så vi satte oss ensamma i köket och spelade ett parti fia med hutt. Det enda alkoholhaltiga var Kahlua och tro mig, det är inte gjort för att shotas. Efter ett par små glas bildas ett slemmigt lager i halsen som vägrar ge med sig och detmedföljer även en inte helt mysig bismak. Sött och sliskigt. Men det gick än dock.
Kom fram till Sthlms och just ja, Lisa är numera skyldig mig 150 spänn, det känns iaf tacksamt. Som jag sa, man gör egentligen inte så mycket där, vi satt först i en skinnsoffa och såg häftiga ut medan vi drack varsin öl resp cider. Sedan köpte vi en till öl resp cider och satte oss i ett fönster istället. Tjötade, tjötade mer och kom fram till att kvällen var jävligt go trotts bristen på upptåg.
Vid ett när stället stängde ner drog vi oss med strömmen utåt och gick sedan till Williams och slöt där upp med Johan H och hans trevliga vän Erik.
Jag har alltid gillat Williams. Nästan extra mycket sådana kvällar som igår. När det är helt tomt på hela stället och man bara sitter i ett hörn och dricker öl och pratar om den gamla goda tiden. De spelar alltid go musik där även. Mycket 80-tals metal blandat med brötiga folkvisor och allmän traschig rock, sån musik som jag vill höra när jag är ute och roar mig, dock inte på samma brötiga nivå som på Fellini. Mmm, Williams är bra och ikväll ska jag nog dit igen.
Carro har tillslut tagit studenten så det är studentmössan på ikväll igen vilket av någon anledning roar mig enormt. Kankse för att jag var så trött på allt när jag själv tog studenten så jag orkade aldrig fira ordentligt.

Nu! Ska jag alltså avsluta, jag begär verkligen inte att någon ska ha läst igenom detta, men om, så får ni som sagt kakor och jag kan även bjuda på en enkel kyss. Jag borde bli författare istället. Eller lära mig att vara kort och koncist. Ev. sluta klaga på mig själv för att jag skriver så mkt. Jag borde iaf defenetivt börja ta betalt.

Adjö

Dagens: Roky Erickson - Sweet Honey Pie

Karlholm

Dags att döda tiden igen då.

Har vart till stalls i vanlig ordning idag, fick äntligen tillfälle att ta igen lite missad ridtid. Två timmars lektion är tröttsammare än vad man kan tro, särskilt efter att ha inlett morgonen med att bli totalknockad av en tredje part till häst.
Precis som förra veckan så hade någon glömt att ta in Poppe på morgonen, så jag startade med att klampa ut till hagen som, precis som förra veckan, var en enda lervälling. Lervälling som i flytande konsistens, som trögflytande vatten, omöjligt att undkomma.
Fick in djuret och gick över till Sammy för att slipa lite på hans oklanderliga yttre... eeh. Där någonstans kom knockouten och sen skulle jag plötsligt sitta upp på Sorbits. Det är så roligt att rida de gamla goda hästarna till och från. Stabila gubbhästar.
Andra timmen var det då Poppe och han är ju lite av en coolers. Gillar det djuret. Så där fick jag något gammalt, något nytt, något lånat och hmm, Poppe hade ett blått grimskaft, något blått. Antagligen hade de blåa shabrak med. Hur nu det stavas...

Igår skulle jag ju ha gått till detta "orange" men timmarna gick och jag fann mig själv sovandes på vardagsrumsparketten. Varför somnade jag där? Hur hamnade jag där? Ack dessa gåtor.
Ikväll tror jag mig ha sagt något om att följa med till Svenssons, men just nu är inte orken alls särskilt hög. Har däremot lovat att gå dit i januari någon gång när Lisa, Lisa och Milla fyllt år så skulle det firas där. Två gånger på två månader känns lite överdrivet.

Detta är ju ganska mycket text för så oerhört lite action, jag är petitessernas mästare. Vig mig!

Just ja, rubriken!
Karlholm.
Det är min största sommarstuga. Nej, sommarhus. Fast vi är ju rätt ofta där på vintern med. Ja, jaaa! En gång per år åker vi dit och bakar en massa vita knäckemckor. Väldigt goda. Väldigt speciella. I mellanstadiet gav jag alltid bort ett par till min lärarinna, vilken smöris jag var.
Bakdagen i Karlholm infinner sig just idag. Mamma, Jojo och Dan åkte dit i morse, jag fick inte följa med. Svin. Nej, de hann inte  vänta på att jag blev klar i stallet och jag hittar ingen ork till att ta tåget efter. Så det blir inget bak för mig, tror inte jg var med förra året heller, jag börjar slappa efter. Hoppas de sparar ett par mjukbröd till mig med. Varma, färska... åååh, jag kanske ska åka efter ändå? Nej.
Adjö.

Dagens får ännu så länge bli: Billy Idol - Sweet Sixteen

Deg

Gårdagen började med att den ena efter den andra droppade av, av olika, fast lika oklara, anledningar.  Tillslut var det bara jag och Camilla och hennes golv. Det golvet agerade förfest bord ala tusen millioner tomburkar, eller?
Har för mig att vi tog 23.15 bussen till tha city och ramlade mot sthlms. Det var najs, jag tror iofs inte vi gjorde så mycket. Hmmm, jag minns att vi var på toa.. Och så satt vi vid ett bord. Antar att detta är ännu ett sådant minne som man bara minns som gött fast egentligen inget hände, jag vill ha filmbevis på dessa kvällar.
Kvällen vad billig, baren gratis.
Lagom till stägning sprang vi in i Hessel i vanlig ordning (det finns ett par folk som man a l l t i d springer in i däri). Efterfest hos Hessels vän som hette, nåt. Tobias kanske. Eller var vi hos Hessel? Jag tror inte det, lite oklart.
Men nej! Just ja, vi var ju på två efterfester, nuu börjar jag minnas. Först hos nån brewd i stan, drickan var fortfarande gratis men efter ett tag började folk bråka, varför minns jag inte, jag ska forska i det. Säkert nåt otroligt.
Någonstans kring efterfest nr ett gick jag och Camilla stort plus skulle man kunna säga. Byten delas systerligt i vanlig ordning vid senare tillfälle. Jag ska nog ringa upp henne om krigsföhandlingarna strax.
Vi blev utslängda och åkte DÅ vidare till "Tobias", tetiga grannar klagade på att vi var högljudda fast vi pratade "mycket tystare" men vi roade oss kungligt vidare vid köksbordet.
Någonstans där fick Camilla valet mellan att... hmm, jag minns inte, eller att svepa en tolva ur ett dricksglas. Alternativen var knappt sagda förren den goda Camillan villigt öppnade sin strupe och glaset var tomt.
Ungefär där var nog alla chanser till räddning förbi, jag minns att en säng gick förlorad i backen, trash.
Vid 8 tiden på morgonen slogs jag och Camilla ungefär samtidigt av tanken på att vi båda skulle upp och aktivera oss inom timmarna två så vi bestämde oss hastigt för att det numera var slut på det roliga. Som tur för oss åkte Hessel också med i taxin och vi lämnade en ensam "Tobias" kvar i lägenheten. Denne gode Hessel betalade resan och jag kom hem nöjd vi 8 snåret för mina två timmars sömn.
Ofta kofta jag var nykter på sjukhuset sen. Den vidriga kvinnan drog antagligen ur mig alldles för många fyllesanningar, men hon märkte i alla fall inte mitt tveksamma tillstånd.

(Nu ringde Milla så kvällen är repeterad, inte heller hon minns varför det var bråk, det förblir en gåta, som jag redan glömt)

Ikväll ska jag antagligen till "orange". Aldrig hört om, men det kan ju vara värt en chans. I detta nu ska jag gå och steka blodpudding och höja järnhalten i mitt blod en aning.

Jag börjar tappa orken till detta med bloggande igen. Hur kul är det att läsa om andras liv? Jag bryr mig iaf inte om vad som händer i andras, så länge de inte inkluderar mig, då är det najs.

Blodpudding var det ja.

Dagens: Eddie Cochran - Nervous Breakdown

Till kvälls

Hmm, jag börjar inse att återberättelser inte riktigt är min grej. Jag är mycket bättre på att säga vad som ska hända senare... Får se om det slår om snart.
   Tänk om jag bara orkade resa mig från platt magläge: hakan i soffbädden och nacken kraftigt bakåtböjd. Jag känner mig lite som en padda som ligger och lurar. Eller varför inte katt? Därför.
   Iaf, när jag lycks ta mig upp så ska jag lyckas gå till gränby. Egentligen skulle stan vara ett bättre alternativ,bode stra upp med endel saker, men som sagt, orken.
   Ikväll ska vi till Lisa och förfesta i vanlig ordning, jag gillar det. Alltid en massa folk som är nöjda och bra. Det ryktas om att jag ska ta med mitt Super Nintendo dit, klar sämningshöjare i alla lägen. Frågan är bara vart spelet är, länge sen jag spelade. I skrubben antagligen. Jag litar på det.
   John fyllde år här om dagen, tror han sa tisdags, de skulle ha nån middag för honom innan, men jag får se om jag hinner dit. Rider till halv sju, så det känns ju tajt. Egentligen borde jag rida igen direkt efter, men jag vet inte.
  
Detta var en värdelös blogg. Jag skriver bara för att ha en ursäkt att inte resa mig upp. Adjö

Saksamlare

Orken att ge en resumé av fredagen är obefintlig. Var hemma hos Lisa på korridorsfest och i sinom tid gick vi till ÖG. Det var kul hemma hos Lisa, men väl på ÖG så satte nån äcklig dansnerv igång Lisa, Julia och Sofia och de stod och dansade på det lilla, lilla dansgolvet i källaren hela natten. Det fungerar inte att dansa där. No fence till Christian, men våra musikhuvuden fungerar olika.
Äventret slutade med att jag drog hem nån timma innan stängning, hade inga pengar kvar till bussen, så jag började gå. Någonstans runt Vaksala torg hittade jag en sadellös cykel med bara en trampa och en "stump". Jag klamrade mig fst på den och tjänade nog en halvtimme i alla fall. Det var det största den kvällen.

Igår skulle jag ha tatt mig till Majs korridorsfest. men klockan gick och jag fick inte tag på Lisa och orken var sisåder. Lisa ringde och frågade vart jag tagit vägen, då var hon redan hemma hos Maj och jag satt i pyamas i soffan och kollade på Torsk på Tallin. Orken uteblev och jag stannade hemma.

Men nu till rubriken. Jag pallar inte detta med saker. Jag kan bara inte göra mig av med dem. Mamma har köpt en ny fin soffa på Mio, den ska de åka och hämta nu. Denna soffan som jag sitter i, brukar braka ihop lite nu och då, har ett stort hål i halva kldnaden som de senaste åren har täckts av ett lakan. Mönstret på soffan är utsuddat, bortnött. Kort sagt, den har hängt med ett tag. Det ÄR dags att byta ut den. Meeen, icke. Alltså, jag kan itne sluta tänka på soffans öde på en trashig soptipp (säg den soptipp som inte är trashig??). Jag vill att min soffa ska flytta ner i snickarverkstaden.Det hade vart en bra plan.
Snickarverkstaden som numera är omgjord till festhängrum/trummrum. Där kunde det behövas en soffa så man slippen sitta på betonggolvet.
Mor motsäger sig dock detta. Hon anser att jag måste komma över mina känslor för diverse övergivna ting. Säger att vi redan har för mycket möbler. Pyttsan! Skänk en slant till min hemlösa soffa. Hmm.. Lisa ska flytta snart, hon kanske vill ha min gamla soffa... Nej, det vill hon inte.

Fan, ingen dagens idag heller. Jag har inte hört en enda låt än. Hmm, jag sitter med Jojos dator. Hon har enmassa slease och hårdrock. Jag ska leta upp nån gammal goding som jag inte hört på länge.
Hmmm, nu har jag skummat igenom hennes musik, men njet, jag är inte sugen på nån nostalgisk 80-talstjosan. Tänkte först ta RATT - Body Talk, bara för att vi snackade om den nyligen, men vafan. Nej. Idag är ingen musikdag. Jag får uppdater med det sen.

Såja, nu var ytterligare lite tid dödad och ännu ett par människor underhållna av mina faktiskt rätt intressanta åsikter angående soffor. Mamma och Dan åkte just iväg för att hämta det nya underverket och jag ska trotts allt gå ner och se efter om inte soffan får plats i snickarverkstaden iaf.
Adjö.

A Clockwork Orange

Okej, sen z-tv startade 6an så har jag fått ett par nya insomningsprogram: "Now See This!" och "Worlds Most Amazing Videos". Så, var natt i i alla fall ett par månader om jag spenderat hemma så har detta spelats upp framför mina ögon. (OBS. Jag brukar inte somna av själva programmet, utan håller mig vaken tills det är slut och slå då över till Dicovery och "FBI arkiv" & dyl.)
   Så inatt började jag plötsligt må illa när jag såg en man bryta av sin arm rakt bak i en beige brottningsmatch. En annan snubbe blir rätt mosad av en go tjur som han försöker rida och jag tvingas kolla åt ett annat håll, sen är det nån motorcykelsnubbe som missar en ramp och går av på mitten, sweeet!
   Som alla vet så har dessa program en ful ovana att dels skrika med en otroligt irriterande amerikansk eregerad mansröst och dessutom visa ungefär tusen repriser av varje klipp. Inatt mådde jag illa av dessa repriser. Mer illa än irritation alltså.
   Så, planen är att jag ska fortsätta kolla på 6an ett par månader till, tills jag inte kan sova utan mardrömmar och blir foglig som ett lamm.

Nu är det helg igen, det var något på gång hos Lisa. Dit ska jag ta mig om ca 1/4 dygn (avancerad huvudräkning), sen ska de säkert till dakapo eller nåt. Jag kankse hänger på för att slicka på väggarna. Uppdatering om helgen ska jag komma åter med, om jag håller min skrivarlust vid liv så länge.

Det blir ingen riktig dagens idag, jag har inte hunnit lyssna på nåt. Men jag minns att jag förundrades över hur bra Tom Petty & The Heartbreakers - Breakdown fortfarande är tidigare i morse, så den får stå tillfälligt.
Ave